När jag läste på Lärarhögskolan i Uppsala för hundra år sen så fick vi göra en s.k spegelvisning. Det innebar att vi blev filmade när vi ledde en lektion för att sedan därefter bedöma vårt framträdande. Då funderade man seriöst över sitt yrkesval. Skulle jag, den odågan på filmen, bli lärare? Ett år senare var det dags för en ny spegelvisning. Inför den visningen bad vår nya lärare att vi skulle skriva ner vad som gick bra på den förra visningen samt vad som kunde förbättras. Inte ett ord om vad vi borde/skulle tänka på inför nästa visning. Men enbart genom reflektionen från den förra visningen så fick vi indirekt "verktygen" för hur vi skulle genomföra vår nästa spegelvisning. Alla lyckades!
En oerhört elegant undervisningsmetod!
- Posted using BlogPress from my iPad
Vad spännande det låter med spegelvisning! Den tanken ska jag ta med till mitt arbetslag.
SvaraRadera