Om pedagogisk dokumentation och mitt lärande

Den pedagogiska dokumentationen är ett instrument som borde genomsyra verksamheten. Att dokumentera och analysera lärandeprocessen är en väg för att utveckla lärandet. Att med ljud, text och bild dokumentera elevernas lärande är att synliggöra och bekräfta eleven. Men den pedagogiska dokumentationen är också ett verktyg för mitt eget lärande. Genom dokumentationen synliggör jag mitt sätt att undervisa och framförallt hur jag kan fördjupa och förbättra min undervisning.

Den svårfångade reflektionen gav mig en djupare insikt om betydelsen att fokusera på rätt saker. Boken Varför pedagogisk dokumentation? fick mig att upptäcka vikten av att använda mig av en pedagogisk dokumentation. Och att förstå begreppet pedagogisk dokumentation.

Portfoliometodiken är något som vi egentligen redan använder på skolan men vi saknar en plats att sammanfoga den digitala portfolion med elevens digital IUP och med det analoga arbetet (arbetet bortom IKT). Jag vill också skapa en gemensam röd tråd i elevens portfolio som anknyter till såväl lärandemålen, IUP:n och den pedagogiska planeringen.

Hur ska denna pedagogiska dokumentation utformas?  Hur kan vi på bästa sätt anpassa den till vår skola? Detta är en fråga som vi arbetar intensivt med på vår skola just nu.

Under kursens gång har samtalen med lärgruppen varit oerhört betydelsefulla. De har utvecklat min IKT-kompetens genom de diskussioner som vi haft genom lärprocessen i kursen. Likaså samtalen med min kollega, som också går på kursen.

Att varva teori med praktik har varit givande, särskilt radioinspelningen i Garageband uppskattade jag. Genom att om och om igen lyssna på intervjun med mina elever förstod jag vad de egentligen kunde inom det aktuella ämnet. Den var ett lysande exempel på hur man kan synliggöra den svårfångade reflektionen.

Min läranderesa - ett processdokument

IKT och Lgr 11

Vikten av att reflektera över sitt lärande var något som Lpo 94 markerade väldigt tydligt. Så är inte fallet med den nya läroplanen Lgr 11. Varför?
Många forskare menar att förmågan att bli medveten om sitt lärande är oerhört viktigt för att utvecklas. Men frågan är när denna förmåga utvecklas hos eleven? Är egentligen en sjuåring kapabel att reflektera över sitt eget lärande? Jag är tveksam.
Däremot bör man synliggöra deras lärande. Detta kan göras på så många olika sätt. IKT är ett verktyg där vi förhållandevis enkelt kan dokumentera deras lärande auditivt och visuellt, dels genom inspelningar såsom Garageband, dels genom videoinspelningar via iMovie.
IKT är också ett verktyg i själva lärandet för eleven, att använda istället för ett läromedel eller tillsammans med ett läromedel.

Under kursen har jag lärt mig använda iPad vilket i sin tur gjort mig till en apple-nörd och lycklig ägare till min första Mac. Jag tycker att iPad är ett utmärkt verktyg som är mycket lätt för eleverna att använda sig av. Via min lärgrupp fick jag upp ögonen för webbstjärnan.  Vilket inneburit att jag och eleverna har utvecklat vår egen klassblogg om matematikens magi. www.toltorpsbarnen.se
Vid sidan av denna kurs har jag även läst matematik på GU, vilket gjort att jag särskilt har fokuserat på att inkludera IKT i min matematikundervisning. Eleverna uppskattar det och undervisningen har blivit mer lustfylld.

Men IKT måste alltid anknyta till våra styrdokument, Lgr 11. Att använda IKT är inget självändamål, utan vi måste ständigt fråga oss varför och hur kan jag använda IKT för att utveckla elevernas förmågor i respektive ämne. Detta är något som jag har haft föredrag om - se bifogad film ovan.
Det lustfyllda lärandet är motiverande för eleven med det är viktigt att alltid ha ett mål med sin undervisning. Vi bör ständig tänka på att inte hamna i en "Hands on - minds off"- situation. Där händerna flyger över iPaden och Smartboarden - för att det är lustfyllt - men sinnet, målet för undervisningen, är frånkopplat.
Det är utmaningen för framtiden!

IKT är ett verktyg som ska hjälpa eleven att nå en högre måluppfyllelse. Och målen styrs via vårt styrdokument Lgr 11. Mitt uppdrag är att följa och vägleda eleven på denna resa för att de ska nå en högre måluppfyllelse. Genom att synliggöra lärandet ökar medvetandet om deras kunskapsresa. Vilket förhoppningsvis utvecklar deras förmåga att reflektera.

Portfoliometodiken

Att arbeta med portfolio

Att arbeta med portfolio är inget nytt. Förändringen, möjligheterna och även problemen uppstår när vi inkluderar IT till portfolion. Problemet är att antingen måste man ha både en digital portfolio och en ”analog” portfolio, vilket kan skapa ett ännu större merarbete för oss lärare. Eller så får man koncentrera sig på att enbart använda en slags portfolio men då försvinner möjligheten att dokumentera något unikt och specifikt för den enskilda eleven.

Den ”analoga portfolion”.

Att få läsa elevernas första nedtecknade meddelande, se deras teckningar, ta del av deras handskrivna projektböcker blir mer autentiskt och verklighetsnära än att se det via datorn. Det väcker andra känslor. Visserligen kan man scanna in deras arbeten men det blir ändå inte riktigt detsamma. 

Genom åren har mina mail raderats, USB-minnen förstörts och hårddiskar kraschat utan att det har bekommit mig särskilt mycket men än idag kastar jag ogärna ett handskrivet brev, en teckning eller en gammal dagbok. 

I min förra klass som jag hade från åk 2 till åk 6 hade vi en portfoliopärm där de samlade sina mest betydande alster. Allt rymdes i denna lilla pärm, det mesta hade kastats genom åren, bara det bästa fanns kvar. Och det var en magisk stämning i klassrummet när jag gav dem sin portfolio vid skolavslutningen i våras. Många minnen väcktes till liv, det var ömsom skratt och ömsom tårar.

Jag  anser mig idag ha en så pass god IT-kompetens att jag vågar stå för att något vackert och unikt försvinner i och med den digitala revolutionen. Det innebär inte att jag tycker att vi ska backa tiden och hålla fast vid det som varit. Det är en omöjlighet!

Den ”digitala portfolion”. 

På skolan har vi länge använt oss av en digital portfolio. Eleverna har gjort egna hemsidor där de har lagt in filmsekvenser från idrottslektioner, egna filmer från Moviemaker, från sina musikaliska framträdanden, sina inläsningar från läseboken och även från engelskboken, deras PowerPoints och självklart också andra skrivna dokument. Allt har samlats på ett USB-minne som eleverna har tagit med sig när de lämnat skolan. Dessutom har vi under många år arbetat med den ”löpande elevdokumentationen” på Fronter. Där har vi skrivit ner dels en summativ, dels en formativ bedömning av elevernas arbeten, vilket närmast skulle kunna beskrivas som en arbetsportfolio - fast utan arbeten. Här har enbart lärarens, elevens och vårdnadshavarens bedömningar och reflektioner dokumenterats.

Att arbeta med portfoliometodik 

Målsättningen med en framgångsrik portfolio är att samla in, göra ett urval, kunna reflektera över arbetet samt att göra en återkoppling.

”Det finns ingen enda korrekt väg att utveckla portfolio och portfoliometodik. 

Men det finns en central kärna som är helt entral och som kan sammanfattas

 i sekvensen: sala in - välja ut - reflektera - anknyta (collect - sellect - reflect - connect).”

(Ellmin 2003)

Idag är IT inte längre ett hjälpmedel i elevernas undervisning, det är deras vardag. Att använda sig av IT för att utveckla och fördjupa elevernas lärande är både en utmaning och en möjlighet. Det är dock en förutsättning att man har ett mål och ett syfte med sin undervisning, särskilt när man inkluderar IT i undervisningen. Pedagogen bör fråga sig:

• Vilka förmågor vill jag utveckla hos mina elever?
• Vilket centralt innehåll utgår jag ifrån?
• Hur kan jag använda mig av IT för att utveckla elevernas förmågor?
• På vilket sätt kan IT användas för att motivera elevens kunskapsutveckling?
• Vilka möjligheter ger IT för att fördjupa elevernas kunskaper?
• Vilka möjligheter ger IT till att dokumentera elevernas kunskaper?
• Hur kan IT användas för att eleverna ska få möjlighet att reflektera över sitt lärande?

Hur jag vill använda mig av portfoliometodiken, IT och den pedagogiska planeringen.

Den pedagogiska planeringen är basen i min undervisning. Den bör även ligga till grund för mina elevers portfolio. Genom den pedagogiska planeringen så får eleven vetskap om vilka förmågor som jag vill utveckla och hur och vad jag bedömer inom arbetsområdet. Då vore målsättningen att alltid inkludera IT för att dokumentera och bedöma elevernas kunskaper och även som ett forum för att kunna reflektera över deras kunskapsutveckling. 

Jag är fortfarande tveksam till att helt överge den ”analoga” portfolion eftersom den ger en mer konkret och taktil aspekt på elevens lärande vilken är svår att överföra till den digitala portfolion. Likväl underlättar det vid exempelvis ett utvecklingssamtal om elevernas kunskaper finns samlade på en plats, i en fil och då är IT överlägset. Dessutom kan IT användas för att utveckla och dokumentera så många fler av de förmågor som eleverna ska utveckla genom sin skolgång.

Inom exempelvis matematik ska eleverna utveckla sina förmåga att:

-formulera och lösa problem.

-kunna samtala och argumentera.

-kunna föra ett resonemang.

-att använda begrepp.

-använda en lämplig metod för beräkning.

Via Garageband kan eleverna dokumentera sina matematiska kunskaper och sin förmåga att använda begrepp muntligen, via iMovie kan de filmas när de formulerar ett problem och resonerar fram en lämplig lösning. Med smartboard och dokumentkamera ges ännu fler möjligheter att se på elevens lärande från flera olika perspektiv. På så vis kan både lärare och elev använda IT som en del av portfoliometodiken för att synliggöra och reflektera över elevens kunskapsutveckling. 

En viktig del av processen i portfoliometodiken är just reflektionen. Och just reflektionen skulle förmodligen gynnas av att dokumenteras muntligen oftare än vad som sker vanligtvis i klassrummet. Genom den muntliga dialogen med eleven så kan jag som lärare utveckla elevens eget tänkande om sin inlärning.

”Portfoliometodiken bygger på det reflektiva tänkandet och lärandet och stöder det mer djupinriktade lärandet genom att den tar tillvara elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter så att den som ska lära sig kan se mening och sammanhang i studierna.”

(Ellmin 2003)

Ellmin, Roger & Birgitta. 2003. Att arbeta med portfolio- teori, förhållningssätt och praktik. Stockhom: Förlagshuset Gothia.

Garageband och matematik

Har vridit och vänt på iPaden för att få någon slags ordning på mina skärmdumpningar. Men allt hamnar på snedden. Idag har jag arbetat med Garageband. Det är ett intressant sätt att dokumentera elevernas lärande. Eleverna har möjlighet att redovisa kunskaper genom att kommunicera matematik. Det är inte enbart ett kompliment till den skriftliga dokumentationen utan Garageband ger också en möjlighet att utveckla elevernas förmåga att muntligen få redogöra för sina resonemang och sina kunskaper. Allt enligt de förmågor som ska utvecklas utifrån kursplanen i matematik för Lgr11. Dessutom befäster eleverna sina kunskaper ytterligare genom det muntliga samtalet.

Eleverna får också en möjlighet att reflektera över sitt lärande genom att sedan återlyssna på sina samtal.
Däremot känns jinglar och radiomusiken som en överkurs!

Genom kursen har jag blivit en hängiven klassbloggare. Eleverna och jag har skapat en matematikblogg via webbstjärnan. Det blir dels en väg för mig att kommunicera med eleverna och deras föräldrar, dels en plats där jag dokumenterar min egen undervisning. Se vidare på www.toltorpsbarnen.se

- Posted using BlogPress from my iPad

Pedagogisk dokumentation- ett verktyg eller ett nödvändigt ont?

Är den pedagogiska dokumentationen ett verktyg som hjälper oss att upptäcka och utveckla våra elevers lärande? Eller är det ytterligare ett arbetsbetungande och tidskrävande påbud från överheten som skapar ännu mer stress och frustration hos oss lärare? Eller är det möjligt att den pedagogiska dokumentationen kan vara ett verktyg för att utveckla dels vår undervisning dels elevernas kunskaper och förmågor och samtidigt förenkla arbetet för oss lärare? Detta är de grundläggande frågorna som jag vill debattera och diskutera kring i denna blogg-uppsats.

Hur arbetar vi idag?

På min skola använder vi lärare olika slags verktyg för att dokumentera elevernas kunskaper. Några arbetslag använder sig av traditionell skriftlig dokumentation medan man i mitt arbetslag använder sig i huvudsak av den digitala dokumentationen. På Fronter har vi ett forum som kallas för ”Den löpande elevdokumentationen”. Där redovisar vi kontinuerligt elevernas resultat på olika prov, projekt och redovisningar, deras förmåga att uttrycka sig skriftligt och muntligt och deras utveckling överlag inom de olika ämnena. Vi beskriver dels vad som har gått bra och dels vad som behöver utvecklas inom respektive arbetsområde för varje enskild elev. Där kan sedan eleven och föräldern kommentera och reflektera över deras resultat och min bedömning. Denna dokumentation ligger sedan till grund när jag ska skriva elevernas skriftliga omdömen.

Varför ska jag göra en pedagogisk dokumentation?

I nya läroplanen Lgr11 (2011:18) kan man läsa att läraren ska ”allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen”. Vidare kan man läsa att skolans mål är att eleven ”utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna”. Det är svårt, för att inte säga omöjligt att utvärdera varje elevs kunskapsutveckling utan att ha gjort någon form av pedagogisk dokumentation dessförinnan.

Vilken kunskap ska dokumenteras?

En följdfråga till Lenz Tagucis (1991:41) bok är vad som är kunskap? Enligt henne så är kunskap något som vi människor ”skapar gemensamt i vår kommunikation med varandra”. Därmed blir barnet en medkonstruktör av kunskap och kultur. Genom att noggrant dokumentera det som uttrycks och sker när barnet utövar ett arbetsmoment så kan denna dokumentation dels synliggöra barnets kunskapsutveckling dels vara ett underlag för lärarens reflektioner och fortsatta undervisning.



Hur ska den pedagogiska dokumentationen utformas?

Den löpande elevdokumentationen på min skola skiljer sig trots allt från den pedagogiska dokumentation som Lenz Taguchi (1997) och Wehner-Godée (2010) förespråkar, där istället själva arbetsprocessen är det som ska dokumenteras och synliggöras. Detta är en tidskrävande process. Wehner-Godée (2010:112) skriver att om man ska hinna med att dokumentera och bearbeta materialet måste man ”spränga gamla tidsstrukturer och organisera om sitt arbete”. Båda författarna härstammar från förskolemiljön och Reggio Emilia-pedagogiken , där man till stor del bygger undervisningen på elevernas intressen och frågeställningar. Personligen tycker jag att det är komplicerat att applicera denna undervisningsmetod och pedagogik på skolan då vi har en kursplan att förhålla oss till. Så är det möjligt eller ens önskvärt att applicera denna pedagogik och just denna form av dokumentation på skolan?



Vad ska dokumenteras?

Att dokumentera elevernas arbeten och arbetsprocesser är en nödvändighet för att synliggöra elevernas kunskapsutveckling. Endast då kan de göra en utvärdering och reflektera över sitt eget lärande. I dagens digitala värld finns oerhört många möjligheter att dokumentera elevernas olika förmågor. Vi kan på ett enkelt vis göra en Photo Story där eleverna talar in en berättelse på engelska, vi kan filma deras prestationer vid muntliga redovisningar eller olika idrottsliga moment, de kan läsa in stycken från läseboken för att lyssna på deras läsförmåga, de kan skriva och göra fina presentationer med hjälp av en Power Point.

Möjligheterna är oändliga men för att det ska bli en lärandeprocess och kunskapsutveckling så anser jag att det är viktigt att vi omsorgsfullt och selektivt väljer ut vad som ska dokumenteras och även utvärderas och reflekteras över. Både för eleven och lärarens skull. Det är viktigt att det inte går inflation i dokumentation, då förlorar eleverna snabbt intresset och slutar att använda dokumentationen som ett verktyg för sin egen kunskapsutveckling. Därmed förlorar även dokumentationen sitt värde och blir då enbart en meningslös arbetsbelastning för läraren.

Hur vill jag utveckla den pedagogiska dokumentationen i min klass?

Lenz Taguchi (1997:76) skriver att det är viktigt att låta eleverna dokumentera sina upplevelser genom flera olika uttrycksformer. Att t ex låta dem teckna vad de har gjort i lera, för att sedan skriva ner sina tankar och återberätta dem i tal. ”På detta sätt kan de befästa och utveckla erfarenheter, tankar och kunskap om ett fenomen.” Detta är ett konkret sätt låta eleverna själva bedöma sina resultat och att låta dem reflektera över sitt eget lärande.

En annan viktig del av den pedagogiska dokumentationen är att låta den vara ett levande verktyg för att observera och reflektera över sina egna strategier (Wehner-Godée , 2010). Att t ex låta eleverna redovisa i ord och bild hur man tänker när man löser olika matematikproblem så synliggör man sin egen inlärning och framför allt kanske man kan byta upp sig till en annan elevs bättre och rationellare strategimetod. Genom att dokumentera och redovisa sina olikheter att tänka så kan de hitta strategier som underlättar för den enskilda eleven att komma vidare i sin läroprocess.






Ytterligare en form av dokumentation som jag vill utveckla i min klass är den som Ann-Marie Körling (2009) redogör för i sin bok ”Vägen till skriftliga omdömen”. Hon beskriver hur hon med hjälp av elevlistorna skriver ner korta små anteckningar om varje elev, varje dag. Små, korta anteckningar om något hon upptäcker hos eleven. Något positivt som utvecklar elevens förmågor i den framåtsyftande planeringen. Dagen därpå återberättar och återger hon sina anteckningar inför klassen och eleverna blir sedda. Detta är en form av dokumentation som dels hjälper dig som lärare att utveckla din undervisning så att du kan utveckla varje enskild elevs behov, dels en form av dokumentation som synliggör eleven.

Dokumentationen i min klass läsåret 2011-2012

Jag vill utveckla min elevdokumentation i år. Jag vill prova på andra former och nya verktyg. Jag vill bl.a. prova på att använda mig av elevlistorna som Körling (2009) förordar men inte dagligen utan kanske en gång i veckan.

Jag vill även i fortsättningen dokumentera min egen kunskapsutveckling genom min skolblogg. Förutom den pedagogiska kunskapsutveckling som sker i klassrummet vill jag även referera, utvärdera och reflektera från de universitetskurser som jag läser i höst, IKT-kursen i Mölndal och matematikkursen i Göteborg.

Genom den här IKT-kursen har jag mött kollegor som övertygat mig om fördelarna med Unikum framför Fronters IUP verktyg. Vilket har fått till följd att jag och några kollegor startat ett pilotprojekt på vår skola som så småningom ska få skolan att övergå till Unikum. Jag vill även prova på att utveckla en klassblogg där eleverna ska dokumentera och reflektera över sitt eget lärande och samtidigt synliggöra deras arbeten så att även andra elever, föräldrar och vänner kan få kännedom om deras kunskapsutveckling.



Wehner-Godée (2010:109) skriver ”Att leta efter och experimentera med nya förhållningssätt, strategier, stoff och material innebär ibland en känsla av att tappa kontrollen – att vara ute på ett gungfly”. Samtidigt känns det viktigt att påminna mig själv om att skynda långsamt så att det inte blir ytterligare ett stressmoment för mig som lärare. I år har jag enbart tillgång till datorerna i lärcentret ett pass i veckan och jag är i klassen två dagar i veckan. Syftet med den pedagogiska dokumentationen, med hjälp av olika skriftliga och digitala verktyg, måste vara att den ska vara meningsfull och väcka både elevernas och min lust, nyfikenhet och kunskapstörst.



Referenslitteratur:

• Lenz Taguchi, H. (1997). Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm: HLS förlag.
• Wehner-Godée, C. (2000). Att fånga lärandet. Stockholm: Liber.
• Körling, A-M. (2009). Vägen till skriftliga omdömen. Stockholm: Bonnier Utbildning AB
• Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 Stockholm: Fritzes (www.skolverket.se)





- Posted using BlogPress from my iPad

Arbetsplatsmöte 2011

Idag görs planering och Lpp:er i kombination med raster och uteverksamhet.
Tack och lov för god signalstyrka!- Posted using BlogPress from my iPad

Ett nytt läsår, en ny klass och ett nytt arbetslag. Det känns spännande! Dessutom kommer jag att plugga matte på Göteborgs universitet förutom IT-kursen. Det känns en aning tufft men det ska nog gå...

I torsdags publicerade vi Toltorpsskolans egen IUP-mall på Unikum. Den är jag stolt över. Trots att vi förmodligen kan förvänta oss en stämning om upphovsrättigheter från såväl Lackarebäcksskolan som Glasbergsskolan... (Tack Lena och Helena). Jag är framför allt stolt över att
den överhuvutaget blev genomförd under så kort varsel. Tack Hanna!

- Posted using BlogPress from my iPad