Att arbeta med portfolio är inget nytt. Förändringen, möjligheterna och även problemen uppstår när vi inkluderar IT till portfolion. Problemet är att antingen måste man ha både en digital portfolio och en ”analog” portfolio, vilket kan skapa ett ännu större merarbete för oss lärare. Eller så får man koncentrera sig på att enbart använda en slags portfolio men då försvinner möjligheten att dokumentera något unikt och specifikt för den enskilda eleven.
Den ”analoga portfolion”.
Att få läsa elevernas första nedtecknade meddelande, se deras teckningar, ta del av deras handskrivna projektböcker blir mer autentiskt och verklighetsnära än att se det via datorn. Det väcker andra känslor. Visserligen kan man scanna in deras arbeten men det blir ändå inte riktigt detsamma.
Genom åren har mina mail raderats, USB-minnen förstörts och hårddiskar kraschat utan att det har bekommit mig särskilt mycket men än idag kastar jag ogärna ett handskrivet brev, en teckning eller en gammal dagbok.
I min förra klass som jag hade från åk 2 till åk 6 hade vi en portfoliopärm där de samlade sina mest betydande alster. Allt rymdes i denna lilla pärm, det mesta hade kastats genom åren, bara det bästa fanns kvar. Och det var en magisk stämning i klassrummet när jag gav dem sin portfolio vid skolavslutningen i våras. Många minnen väcktes till liv, det var ömsom skratt och ömsom tårar.
Jag anser mig idag ha en så pass god IT-kompetens att jag vågar stå för att något vackert och unikt försvinner i och med den digitala revolutionen. Det innebär inte att jag tycker att vi ska backa tiden och hålla fast vid det som varit. Det är en omöjlighet!
Den ”digitala portfolion”.
På skolan har vi länge använt oss av en digital portfolio. Eleverna har gjort egna hemsidor där de har lagt in filmsekvenser från idrottslektioner, egna filmer från Moviemaker, från sina musikaliska framträdanden, sina inläsningar från läseboken och även från engelskboken, deras PowerPoints och självklart också andra skrivna dokument. Allt har samlats på ett USB-minne som eleverna har tagit med sig när de lämnat skolan. Dessutom har vi under många år arbetat med den ”löpande elevdokumentationen” på Fronter. Där har vi skrivit ner dels en summativ, dels en formativ bedömning av elevernas arbeten, vilket närmast skulle kunna beskrivas som en arbetsportfolio - fast utan arbeten. Här har enbart lärarens, elevens och vårdnadshavarens bedömningar och reflektioner dokumenterats.
Att arbeta med portfoliometodik
Målsättningen med en framgångsrik portfolio är att samla in, göra ett urval, kunna reflektera över arbetet samt att göra en återkoppling.
”Det finns ingen enda korrekt väg att utveckla portfolio och portfoliometodik.
Men det finns en central kärna som är helt entral och som kan sammanfattas
i sekvensen: sala in - välja ut - reflektera - anknyta (collect - sellect - reflect - connect).”
(Ellmin 2003)
Idag är IT inte längre ett hjälpmedel i elevernas undervisning, det är deras vardag. Att använda sig av IT för att utveckla och fördjupa elevernas lärande är både en utmaning och en möjlighet. Det är dock en förutsättning att man har ett mål och ett syfte med sin undervisning, särskilt när man inkluderar IT i undervisningen. Pedagogen bör fråga sig:
- Vilka förmågor vill jag utveckla hos mina elever?
- Vilket centralt innehåll utgår jag ifrån?
- Hur kan jag använda mig av IT för att utveckla elevernas förmågor?
- På vilket sätt kan IT användas för att motivera elevens kunskapsutveckling?
- Vilka möjligheter ger IT för att fördjupa elevernas kunskaper?
- Vilka möjligheter ger IT till att dokumentera elevernas kunskaper?
- Hur kan IT användas för att eleverna ska få möjlighet att reflektera över sitt lärande?
Den pedagogiska planeringen är basen i min undervisning. Den bör även ligga till grund för mina elevers portfolio. Genom den pedagogiska planeringen så får eleven vetskap om vilka förmågor som jag vill utveckla och hur och vad jag bedömer inom arbetsområdet. Då vore målsättningen att alltid inkludera IT för att dokumentera och bedöma elevernas kunskaper och även som ett forum för att kunna reflektera över deras kunskapsutveckling.
Jag är fortfarande tveksam till att helt överge den ”analoga” portfolion eftersom den ger en mer konkret och taktil aspekt på elevens lärande vilken är svår att överföra till den digitala portfolion. Likväl underlättar det vid exempelvis ett utvecklingssamtal om elevernas kunskaper finns samlade på en plats, i en fil och då är IT överlägset. Dessutom kan IT användas för att utveckla och dokumentera så många fler av de förmågor som eleverna ska utveckla genom sin skolgång.
Inom exempelvis matematik ska eleverna utveckla sina förmåga att:
-formulera och lösa problem.
-kunna samtala och argumentera.
-kunna föra ett resonemang.
-att använda begrepp.
-använda en lämplig metod för beräkning.
Via Garageband kan eleverna dokumentera sina matematiska kunskaper och sin förmåga att använda begrepp muntligen, via iMovie kan de filmas när de formulerar ett problem och resonerar fram en lämplig lösning. Med smartboard och dokumentkamera ges ännu fler möjligheter att se på elevens lärande från flera olika perspektiv. På så vis kan både lärare och elev använda IT som en del av portfoliometodiken för att synliggöra och reflektera över elevens kunskapsutveckling.
En viktig del av processen i portfoliometodiken är just reflektionen. Och just reflektionen skulle förmodligen gynnas av att dokumenteras muntligen oftare än vad som sker vanligtvis i klassrummet. Genom den muntliga dialogen med eleven så kan jag som lärare utveckla elevens eget tänkande om sin inlärning.
”Portfoliometodiken bygger på det reflektiva tänkandet och lärandet och stöder det mer djupinriktade lärandet genom att den tar tillvara elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter så att den som ska lära sig kan se mening och sammanhang i studierna.”
(Ellmin 2003)
Ellmin, Roger & Birgitta. 2003. Att arbeta med portfolio- teori, förhållningssätt och praktik. Stockhom: Förlagshuset Gothia.
